Jämför dig aldrig med någon annan än ditt gamla jag

Plötsligt ramlar kloka citat bara över en och man inser att livet är fullt av utvecklings utmaningar. Väldigt många vill förändra sin situation men tar inte steget väljer istället att vänta. Alla jag talat med som gjort slag i saken säger varför gjorde jag inte detta tidigare? Bara att göra en liten justering och känna att det går gör att man gör ytterligare en och snart går det av sig självt. Ett av min steg var att börja meditera, hopplöst i början somnade ofta och blev mer trötta av alla tankar som kom i tid och otid. Idag 15 år senare är det en av det stunder som ger mig mest för mig är det som en dialog med mig själv där jag slutat att “Jämför dig aldrig med någon annan än ditt gamla jag”.



Att våga välja en ny väg och bryta mönster är lika mycket att välja bort det som man inte vill ha kvar.

Urban Gattzén

Sitter i vårt uterum och tittar på en koltrast som badar i vårt fågelbad. Den blänger surt på mig och jag fattar direkt att jag glömt byta ut det gamla vattnet mot nytt. Den vet ju inte om vattenbristen vi har i detta landet just nu och det är ju inte koltrastens fel att det är lite vatten. Kompenserar med att låta bli att duscha idag så får fåglarna friskt vatten. En fjäril som kommer varje dag envisas med att sätta sig på murgrönan trots att trädgården är full av blommor? Tänker att den flyger nog sin egen väg och känner omedelbart att vi har något gemensamt.



Man kan inte förstå allt

Tulpan - Urban Gattzéner

Man kan inte förstå allt överskriften på dagens ämne väcker min nyfikenhet, varför skrev jag så när jag tittade på blombuketten? Jo jag har inte reflekterat eller känt något speciellt när jag sett en bukett blommor i ett hem under min uppväxt. Ju äldre jag blivit så har jag börjat uppskatta det mer och mer nu lägger jag märke till och uppskattar en bukett snittblommor och den känslan jag får. Vad har detta kommit ifrån? Jag kan släppa det och bara fortsätta njuta men min nyfikenhet är stor på dessa fenomen som kommer med åldern blommor är bara ett exempel som lockar fram denna underbara känsla. Glad Påsk till er som läser mina blogginlägg 7 år har jag skrivit och delat mina tavlor, tankar och foton utan att veta vilka många av er är. Vilka ni är väcker ännu mer nyfikenhet om vilka ni är men det får jag lära mig leva med.

 



Dom måste vara släkt

Familjen stod på rad alla i familjen Svamp, dom hade hittat fäste i en springa på dörren till jordkällaren. På ett nästan poetiskt vis blev jag påverkad när jag såg dom, funderar än idag på vad det var som fick mig att lägga märke till dem. Bilden har några år på nacken men den gör fortfarande intryck på mig när jag ser den. Nu till min fundering finns det familjeband bland växter för hur mycket jag än ser på bilden känner jag deras band dom hör ihop har mer funderingar kring detta men det tar DU och jag när vi ses.



Begrunda en stund …

Urban Gattzén

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag ramlar i.
Jag är förlorad. Jag är hopplös.
Det är inte mitt fel.
Det tar en evighet att finna vägen ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag låtsas att jag inte ser det.
Jag faller ner igen.
Jag kan inte tro att jag är på samma plats!
Men det är inte mitt fel.
Det tar fortfarande lång tid att komma ut.

Jag går gatan ner.
Det finns ett djup hål
i trottoaren.
Jag ser att det är där.
Jag ramlar fortfarande i det, det är en vana.
Mina ögon är öppna.
Jag vet var jag är.
Det är mitt fel.
Jag kommer ut omedelbart.

Jag går samma gata ner.
Det finns ett djupt hål
i trottoaren.
Jag går vid sidan av hålet.
Jag tar en annan gata

/okänd



När alla pusselbitarna är himmelsblå

Urban Gattzén

Om livet är att lägga ett pussel och alla bitarna har samma färger så är det svårt att veta var man ska börja. När målen inte är självklara infinner sig ett tillstånd av total “bara vara” . Vem kan just då inte känna stress och börja titta på omgivningen som har massor av mål att jobba emot. Det är just då man ger sig tid att fundera på hur vill jag att mitt pussel ska se ut och sakta, sakta växer bilden fram. Kanske inte på ett ögonblick men när man släpper och låter tanken få utrymme så kan själen börja andas.



Ibland tar bara orken slut

Urban Gattzén

Det drabbar oss alla på olika sett vi har kört på för hårt och för länge. Tiden för återhämtning har lagts åt sidan och vi prioriterar ner oss själva. Varför? Nu närmar vi oss en högtid då vi fyller på med saker som ska göras utan att dra ner på allt vi redan gör. Varför? Igår var jag inne i en butik för att handla en sak men hittade den inte så jag blev tvungen att fråga en expedit. Hon stod redan och hjälpte en massa andra men tillslut blev det min tur. Jag såg i hennes ögon hur stressad hon var och att hon andades med korta snabba andetag. När jag gick mot kassan kom hon springande när hon sprang förbi mig sa jag andas du hinner du måste vara rädd om dig. Då stannade hon och sa ta TACK och log sen sa hon jag vet, Just det vi vet men ändå pressar vi oss själva det behövs mellan varven men då behöver vi också ge oss tid för lika mycket återhämtning! Det ger vi oss inte, om vi i normala fall kan lyfta 50 kg och nu lägger på 70 kg på stången så tar orken slut fortare därför är den bästa julklappen till oss själv mer egen tid för att klara av dessa perioderna.



Du är anledningen till någons leende

Gattzén

Under ens livstid så är en uppgift att få sin omgivning att le och må bra en av det viktigaste. Lyckas man bra med detta så kommer resultatet ganska omgående tillbaka. Det man ger kommer alltid tillbaka och ett leende ger snabbt resultat. Andra saker tar längre tid men kommer förr eller senare. Skillnaden är när man ger utan att tappa energier då gör man rätt och det är då självvalt. När man ger och inte gör det i ren reflex så kostar det mer än det smakar. Då kostar det mer och det tar längre tid att fylla på med nya energier. För när man ger i ren reflex så fyller man på och mår bättre än när man ger och det känns fram tvingat eller att någon kräver så tappar man i stället.



Ibland går livet som på räls

Urban Gattzén

Då tänker man inte så mycket utan i bästa fall så njuter man och bara är. När det inte går som på räls försöker man oftast för mycket och blir lite sotis på dem det flyter på för. Tror det är klokare att affirmera och samtidigt glädjas med dom som har flytet för en dag är det tillbaka hos mig för så är det går i vågor. Just nu väntar jag på mitt.