prata med varandra. Jag tänkte att dom kommer nog inte och tittar pa mina tavlor trots att det satt en bild av mig och min utställning i ett fönster strax brevid. Efter frukost gick jag ner till galleriet och gillade det jag såg, charmig lokal nära vattnet med vajrar på skena så man kunde justera bilderna lätt. Utanför satt en dam på en bänk med benen bekvämt uppdragan så där som bara kvinnor kan ! Jag gick runt i parken och fotade hon höll ett öga på mig hela tiden och när jag gick nickade hon till mig så kanske dyker hon upp på söndag. Har tillbringat 4 timmar nere på stranden med kameran så jag har redan en utställning om denna fina plats som kanske kan visas i Sverige vem vet. Att gå i ett land och höra ett språk som man inte förstår ger mig insikt i hur viktigt det är med vara energier vad vi ger ifrån oss ett djup av insikt i att visa sig själv från sin egen känsla. Hm hm det blev djupt men ni fattar På vägen hem gick jag fram till tornet som härstammar från 800-talet då muslimerna hade ett starkr fäste har. Taxikillen berattäde inatt att man byggde det för att ha koll pa sjörövare. När jag kom fram satt dar en kvinna med en hund som jag gick fram till och fragade om jag kunde gå in i tornet för att fotan. Hon började då prata till mig på spanska och jag sa till henne att jag inte förstod. Men hon fortsatte att prata i mer an 10 minuter hon brann for det hon sa och ville få det ur sig, jag klappade hunden hela tiden och va tålmodig. Sen gick hon och jag fotade trappan som jag tyckte var fantastisk och drog mig sedan tillbaka. Då stod hon där i kanten av parken och tittade och log kanske trodden hon jag förstått och vem vet kanske kommer hon också förbi och ser mina tavlor / Urban